När är man tillbaka? / Am I back?

Hur värderar man en andraplats i H21 E på o-ringen i Sälen? Är jag i och med detta tillbaka på banan igen eller finns det mycket mer att hämta? Jag har analyserat min insats och tagit mig friheten att göra en ”bomanalys” av de 15 bästa löparna totalt. Tekniskt har jag hållt igång ganska bra visar det sig men vad andra än må tro så kan jag här visa svart på vitt att min fysiska kapacitet i nuläget har en hel del mer att önska….

ENGLISH version here

”Vad kul att du är tillbaka! Så du är skadefri nu?”

Efter att jag sprungit in som tvåa i H21 Elit på o-ringen var det många som antog att jag var kvitt mina skador och i stort sett tillbaka i full satsning igen. Jag vill påpeka att jag är otroligt stolt över mitt genomförande av de fem dagarna men även om en andra plats i elitklass är riktigt bra placeringsmässigt så är det ett resultat som baserades på fler faktorer än fina lopp av mig. Den här gången, till skillnad från exempelvis våren 2007 när jag själv anser att jag var i gott slag, var jag starkt beroende av andras misstag och kunde inte enbart förlita mig till min egna insats. Av eget intresse har jag tagit mig en närmare titt på hur vi topplöpare i H21 E egentligen sprang under veckan och kanske är det fler än jag som har nytta av mina reflektioner.

Att uppskatta bomtid

Efter avslutat o-ringen var min känsla att jag hade lagt bort ungefär fem minuter totalt och det kändes helt ok med en total löptid på 5h 14min 22s. När man befinner sig mitt uppe i tävlingen kan det vara svårt att göra en rättvis bedömning av sina misstag, vilket allt som oftast resulterar i en överskattning av bomtiden, och enligt nedanstående enkla analys *är det för mig endast 2min 42s som registrerats som bom (varav 24s är bomtid på spurten första dagen!).

Niclas Jonasson, slutsegraren totalt, har enligt samma räknesätt hunnit med att lägga bort närmare 11min under veckan men med en betydligt starkare fysisk förmåga kunde han kompensera detta. För de 15 första löparna är den genomsnittliga bomtiden 11min 19s och jag får helt enkelt vara glad att det inte var fler som lyckades optimera sin teknik denna vecka.

Feg?

Det är inte första gången som jag kommer fram till att min bomfrekvens är relativt låg, vilket givetvis är en bra egenskap, men jag ställer mig ändå frågan ”springer jag med FÖR hög säkerhet?”. På ett o-ringen är jag övertygad om att det är ett kavletänk som bör dominera men den dagen du vill prestera på max i ett mästerskap gäller det att inte vara defensiv. Balansgången mellan offensivitet och chansning är svår men också den stora utmaningen för oss elitorienterare och mitt motto är hädanefter: ”Att bli så bra det bara går på att tjäna sekundrar överallt!”

Att behandla skadorna eller förvärra dem?

Även om jag nu börjat tävla igen är det tyvärr inte så att mina skadeproblem helt är borta och det kan säkert verka dumdristigt att springa ett o-ringen med smärta. Det är dock så att jag bara följer läkarorder efter mitt besök på Sophiahemmet 9 juli, vilka är att springa så mycket som möjligt för att se hur denna belastning påverkar min hälsena. På torsdag är det dags för en ny bedömning av kärlinväxten och de möjliga utgångarna efter detta är sklerosering med två veckors vila eller fortsatt belastning med hopp om successivt avtagande smärta, på obestämd tid.

Jag har även hunnit med Billingemedeln och publiktävlingen vid ultra-SM och bomanalysen för dessa två insatser säger 48s på totala löptiden 60.03, vilket är lite mer än mitt o-ringenfacit och det är därmed både teknisk och fysisk träning som fortsatt står på programmet!

Kartor från O-ringen, Billingemedeln och Sparresätermedeln finns i digitala kartpärmen!